Jag borde lära mig att sy. Det känns lite onödigt att jag har en massa plagg som jag aldrig använt bara för att jag alltid tänkt "jag ska sy om den här. Någon gång. När jag har lärt mig hur man syr". Dessvärre misstänker jag att min karriär som sömmerska tog slut redan innan den hann börja (högstadiet var en hård tid och Kris-stina var en ännu hårdare lärare). Man fick inte sy hästsaker innan man hade sytt barnkläder och man fick inte gunga på stolen och prata medan man broderade. Att klämma Kris-stinas fötter under stolen (härligt jobbat Mattsson) och att komma med kommentarer som "vi tar ju bara det här med syjunta på allvar" var heller inte uppskattat.

Det är just det som är mitt problem just nu. Jag skulle vilja vara jättebra på att sy, men eftersom jag bara har erfarenheter av hur man använder sprättaren så är jag ju rätt körd. Illa, illa.

Haha, ja det här var ju intressant så det gör ont. Bloggtorka kanske det kallas.
Ciao!