Flygresorna hem till detta kalla norden var inte de bästa i mitt liv. Redan i måndagsmorse när Jeremi sa att han hade kollat upp vädret och sett att det skulle bli orkan ställde jag in mig på att kanske bli en natt i Paris.

Nåja, på flyget från Mtp till Paris hamnade jag att sitta mellan en estländska och en afrikan. Det visade sig att de båda var fasligt flygrädda för jag vaknade av att den estländska tjejen satt och hyperventilerade på min ena sida och av att afrikanen sjöng helt hysteriskt på min andra sida. Efter en stund säger piloten att det kommer bli turbulens... Great liksom. Och turbulens blev det minsann, herrejävlars fa-aan. Jag var så säker på att vi skulle dö, så jag inte ens kunde panika. Okej, vi dog inte för det lugnade ner sig betydligt efter ett tag. Tills en flygvärdinna började tjata om att någon hade rökt på toaletten. GREAT!! Ännu en stund efter det säger samma flygvärdinna någonting i stil med "Ursäkta, vi är hemskt ledsna, men vi är på fel plan. Det här är alltså INTE det planet vi skulle ha tagit. Allt är dock helt okej, som det ska vara, förutom att vi inte har någon mat..." aaaahahha, då ville jag gråta en skvätt. Eller två. Eller hundra!!!

Landningen gick bra, förutom att det var så mycket förseningar så vi inte kunde stanna vid en landgång (vetefasen vad det heter på riktigt) så en buss skulle komma ut till landningsbanan och hämta oss. Bussen var dock jäkligt sen så vi fick stå i planet i en halvtimme (observera att jag skulle ha EN timme på mig på Charles De Gaulle, som är en helvetiskt stor flygplats) innan den hämtade oss. Väl inne på flygplatsen var köerna inte att leka med. Mitt plan skulle gå om en halvtimme och det skulle med säkerhet dröja två timmar (skojar inte) innan jag kommit igenom security checken. Jag såg någon slags flygvärdinnetant som sprang förbi hela kön med någon annan som hade bråttom, så jag grabbade tag i henne och förklarade läget. Det enda hon sa var "I don't know what to to" och så sprang hon vidare igen. HAHA, kul! alla andra som skulle till Stockholm försökte med samma sak, men tanten vägrade släppa förbi någon... TILLS EN KVART INNAN PLANET SKULLE GÅ!! då jävlar kom hon springande och ropade "STOCKHOLM, STOCKHOLM?! NI HAR BRÅTTOM!!!" eeheheh...

Oh well, väl ombord på nästa plan fick vi veta att de hade tekniska problem så de skulle starta tio minuter senare. Okej, inga problem. Jag somnade. Jag vaknade en timme senare OCH VI STOD FORTFARANDE KVAR PÅ FLYGPLATSEN! Vi var alltså två timmar försenade till Arlanda. Dock gick turen från Paris väldigt lugnt till. Ingen turbulens och inga hyperventilerande estländare. Det tackar jag för.

Nu är jag hemma iallafall och det är kallt.
Ciao, vi ses i dimmorna på fredag!